I söndags var vi på jaktprov utanför Skara. Jag åkte till mina svärföräldrar i lördags för att inte behöva åka så långt på provdagen. Jag slapp en tidig morgon, som det har blivit alldeles för många av nu på sistone.
Vi gick i 3:e par med en labbehane. Provet såg väldigt trevligt ut när vi hade genomgången för första paret, inga onödiga krussiduller. Jag lottades till hund nr 1 i paret och vi började med en dubbelmarkering upp i svår terräng med ett fallande träd och backe. Nerslagen var dolda. Många hundar hade haft svårt med dessa fast avståndet var ganska nära. Innan Ronja fick gå skulle hund 2 hämta en landdirigering. Ronja var het, men väntade tåligt. På första skicket blev hon väldigt yv i letandet, (mycket spring i benen och kanske lite övertänd) men hittade upp dummien. Andra var jag noga med att rikta upp henne och den spikade hon. Sen bytte vi plats. Markeringarna gick till hund 2 och jag skickade på dirigeringen. Den spikade vi med ett stopp och söksignal. Duktig flicka. Tyvärr var min parhund mer intresserad av andra hanar och kissade och sprätte med bakbenen över en dummien, så han fick bryta och endast gå med som spärring.
Vi gick vidare till söket. Ronja gick jättebra fot i transporten. Uppmärksam och lyhörd på mig. Söket var tungt och djupt. Ronja hade redan från början svårt att hitta dummisar. Det gick lite trögt och ibland var hon bort länge, länge. Hon jobbade dock på bra i bra tempo. Tyvärr kom hon inte ut riktigt på djupet enligt domaren Vad vet jag, för man såg inte hunden. Men det var 2 gröna dummisar på djupet och hon hittade inte någon. Hon sprang mycket på bredden. Stackarn, för hon jobbade på jättebra, men bra tempo. Hon var verkligen värd att hitta fler.
Sen gick vi vidare till vattnet där spärringhunden fick en dubbelmarkering. Vi fick en vattendirigering längs med vasskanten. Ronja gick lite mot markeringsområdet, men efter en omdirigering var hon på rätt spår igen. Hon tog signalerna bra och även tecknen. Kanske har vår träning med självförtroende och raka skick hjälp lite. Måste dock stötta henne ganska mycket med ut, jah och bra. Detta vill jag dock ta bort mer och mer. Man får ju inget direkt nerdrag på B-prov, men jag vill ha ett mer tystlåtande arbete. På workingtest straffar det sig dock i poängen.
Efter vattendirigeringen var det en trippelmarkering. Två i vassen åt ett håll och en ut på blankvatten. Ronja spikade alla tre!!!!!! Min lilla hund...... Är faktiskt lite stolt. Jag fick en applåd av publiken för de markeringsarbetet.
Domaren hade bara bra och positiv kritik. Inget att anmärka på och han ville gärna döma helt med hjärtat som han uttryckte sig, men det fanns ett MEN. Söket var inte helt effektivt........ Priset blev en 2:a, men jag känner mig jättenöjd. Ja, ja allt ska ju sitta på plats innan 1:an kommer. Men vi är inte helt ute och cyklar. Inte helt omöjligt som jag nästan kände efter förra provet i Hunneberg.
måndag 13 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar